Skrivpuff 14 april 2011
Ännu ett fult ord
STAGNERA …
(= avstanna t. ex. i utvecklingen; stocka sig)
Oj, oj, oj …
Hur kan man ens tillåta sig att hamna där?!
Så lat och okreativ får man ju bara inte bli.
STAGNERA,
ordet får mig att skyndsamt resa mig upp,
se mig omkring,
kontrollera att det inte börjat växa mossa någonstans,
för att jag slagit mig till ro,
för att jag börjat känna mig nöjd,
med mitt liv, med mig själv,
för att jag hittat ett sätt att ta mig an mig själv
som duger.
Tecken på utveckling, tänkte jag ...
Ligger det möjligen en sorts stagnation
i att fortfarande
genast försöka hitta
genast försöka hitta
en fläck, något vanprydande
på det som jag först var väldigt nöjd med?
Intressant vinkel!
SvaraRaderaBlev lite glad av mosspartiet :) intressant vändning i slutet - tål att diskuteras....
SvaraRaderasista stycket mycket bra! och tänkvärt, varför letar vi fel så fort vi blir nöjda? eller är det bara vissa av oss som gör så...?
SvaraRaderaJa sista stycket var briljant och hela texten tankvärd. Tack
SvaraRaderaDen var riktigt bra.
SvaraRadera