Skrivboken

- 200 spänn för en gammal skrivbok?

- Ja, jag har bestämt att den kostar det.

- Men det är ju bara en skrivbok, tom, det finns inte minsta anteckning i den.

- Det tycker jag kan ses som en fördel.

- Ja, ja, kanske det.

- Jag gillar den helt enkelt. Det syns att den är gammal, den har varit med, även om den bara legat i en skrivbordslåda och väntat. Och se på den vackra svarta ryggen, pärmarnas murriga mönster, 40-tal, kanske till och med 30-tal, och bladen, spröda och gulnade. En sån här kan man inte köpa i någon affär.

- Okej. Men 200 spänn?

- Om den inte hade haft något värde för mig så hade jag inte brytt mig om ifall någon köpt den för en femma och sen kastat bort den. Då hade jag lika gärna kunnat slänga bort den själv.

- Men varför vill du sälja den då?

- Nja … jag har aldrig kunnat förmå mig att skriva i den …

- …?

- Men jag ser att du också gillar den. 200 spänn är ju ändå ingen enorm summa.

Skrivpuff 5 januari 2014, om ordet enorm