Olusten kniper till i magen, snart är det min tur. Min tur att blanda leken. En efter en har de andra kuperat och bläddrat uppåt och neråt med korten, under ett bestämt smattrande. Efter många års försök kan jag faktiskt lyckas åstadkomma något liknande, men det går för sakta, inte alls samma snits på smattret. Och en liten oro över att spelkorten ska slita sig och fladdra ut över bordet finns där också. Nej, jag kan inte säga att jag har kontroll precis. Annars brukar ju mina händer och fingrar lyda mig och samarbeta på ett riktigt tillfredsställande sätt, skapande i lek och arbete, men inte i detta att blanda en kortlek. Alltså, det är ju inget som är särskilt viktigt egentligen, mer underligt att det ska vara så besvärligt, och kanske ännu mer underligt med den där olustkänslan inför det ...
Skrivpuff 13 maj 2012, om att blanda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar